Ny vägledning om direkttextning och AI
30 mars 2026
Lidol AB, medlemsföretag i föreningen Kommunikation för alla, publicerar två nya dokument om textning och taligenkänning. De visar bland annat att AI-baserad direkttextning idag kan ersätta manuell textning i många situationer – och att CE-märkning spelar roll när texten används som hjälpmedel.
Vad handlar dokumenten om?
Lidol AB publicerar idag två dokument som tar upp teknik, regelverk och praktik kring textning i Sverige:
1. ”Textning och taligenkänning – teknik, kvalitet och standarder” – ett white paper om hur textning fungerar, vad som avgör kvaliteten och vilka standarder som gäller.
2. ”Direkttextning som kommunikationshjälpmedel – regulatorisk vägledning” – en vägledning om när textningsappar räknas som medicintekniska produkter och vad det innebär för regioner som förskriver dem.
Bakgrund: kvalitet och regelverk under press
Sverige befinner sig i en snabb övergång från manuell till AI-baserad textning. SVT har sedan 2021 textat samtliga lokala nyhetssändningar med helautomatisk AI i SVT Play och använder sedan 2024 en kombination av AI-assisterad och manuell textning i direktsändningar som Rapport och Aktuellt.
I juni 2025 konstaterade Granskningsnämnden betydande kvalitetsbrister i SVT:s AI-textning och bedömde att textningen inte höll tillräcklig kvalitet. Bland felen: namn som ”husbollar” i stället för Hizbollah och att en partiledares namn blev ”mördare”.
Parallellt har flera svenska regioner börjat hänvisa patienter till gratisappar i stället för CE-märkta hjälpmedel – en praxis som väcker frågor om patientsäkerhet.
Viktigaste fynden
Dokumentet jämför allt från manuell skrivtolkning till helautomatisk AI-textning och visar att valet av metod påverkar både noggrannhet och läsbarhet – på olika sätt för olika användargrupper. Bland de viktigaste fynden:
En person med lite hörselrest, en döv person och en dövblind person behöver helt olika saker av textningen – hur snabbt den kommer, hur mycket den kortas ner och hur den visas. En universallösning räcker inte.
Textningskvalitet är mer än ordnoggrannhet – hur snabbt texten kommer, hur läsbar den är och om namn blir rätt avgör om texten faktiskt går att använda.
Användare med lätt hörselnedsättning – den största gruppen – kräver den lägsta latensen, inte den högsta. Om texten kommer i otakt med det man hör blir den en störning i stället för ett stöd.
Vår bedömning: helautomatiserad autotextning i många fall kan ersätta manuell textning i vardagliga och professionella situationer – medan mänskligt stöd bör användas som komplement där riskerna är höga eller innehållet särskilt komplext.
Vägledningen: varför CE-märkning spelar roll
Vägledningen visar att undertexter på tv och direkttextning som hjälpmedel är två helt olika saker – med olika regler och olika krav. De viktigaste slutsatserna:
Om textningen ska kompensera en hörselnedsättning kan den räknas som medicinteknisk produkt. Då ska den vara CE-märkt.
En vanlig konsumentapp som inte är avsedd som hjälpmedel kan normalt inte förskrivas som ett sådant.
CE-märkta direkttextningslösningar finns redan på marknaden, med den dokumentation och säkerhetsuppföljning som krävs för att kunna förskrivas som hjälpmedel.
Ladda ned dokumenten
Båda dokumenten kan även laddas nedan. De riktar sig till alla som arbetar med textning, tillgänglighet och upphandling i Sverige.
https://www.lidol.se/wp-content/uploads/2026/03/Direkttextning_Regulatorisk_Vagledning_Version_A.pdf
https://www.lidol.se/wp-content/uploads/2026/03/Textning_Taligenkanning_WhitePaper_2026_Version_A.pdf
Kontakt
Fredrik Forsberg, Lidol AB
E-post: fredrik.forsberg@lidol.se
Telefon: 073-810 01 05
Webb: www.lidol.se
Om Lidol AB
Lidol AB utvecklar och säljer CE-märkta hjälpmedel för personer med hörselnedsättning och dövhet. Lidol ingår i föreningen Kommunikation för alla, tillsammans med T-Meeting och Omnitor.